Jag drömde att jag hade ett barn i natt.

Barnet var så bra, den grät inte, den kunde prata men var fortfarande soppas liten att den hade blöjor. Jag stod i mitt rum med mitt barn på min höft, kollade mig i spegeln och såg mig som mamma. Det var fint, vi dansade runt lite och jag frågade mitt barn om den va hungrig, barnet svarade ja och jag gick upp till köket för att hämta sill och potatis med något mer som jag inte minns, hela tiden var jag fullt medveten om att mitt underbara skötsamma barn satt nere i mitt rum helt utan att jag behövde oroa mig, den skulle va kvar där när jag kom tillbaka. Mamma kommer, min mamma, och frågar mig något om mitt matval, jag säger något och får hennes övertygelse. Tar maten och går mot trappan just som mitt alarm på mobilen ringer.
   Jag fick inte ens veta om mitt barn var en flicka eller en pojke. Nu förstår jag varför man blir så exalterad(Carla och Elliot - Scrubs) av att få veta könet på sitt barn. Det är inte precis kul att gå omkring och kalla den för just det, "den".